På Scenen!

Det har varit ett sabla rännande på teater på sista tiden. Har sett Dirty Dancing och Jesus Christ Superstar. Dirty Dancing var fantastisk. Fast då är jag också ett stort fan av filmen. Den blandar mina två favorit årtionden, 60-och 80-talet. Hade gärna varit ung då. Själv fick man uppleva sin ungdom under 90-talet med nedskärningar och utan framtidstro. Och även om Dirty Dancing är en banal kärlekshistoria tar den ända upp viktiga saker som kön, klass och ras. De som spelade var verkligen superduktiga. Trots att han som brukar spela Johnny Castle var sjuk. Fast jag tror nästan hans cover var bättre. Han såg i alla fall mer ut som en ung Patrick Swayze. Sen var det bara gulligt att han lät lite som Tony Irving när han pratade. Och som den anglofil och stora amerikavän jag är så tror jag också att någon som fått sin utbildning i staterna är en bättre dansare än någon som utbildas i Sverige. Men det coolaste av allt var att han hette Sören. Vet inte om det var taskigt eller genialt av hans föräldrar att döpa honom till Sören och sen dra iväg honom till New York. Att låt honom växa upp i det stora äpplet var förstås helt igenom genialt, synd att mina föräldrar inte hade den goda smaken. Men att ge honom ett namn som inte hans kompisar, förmodligen inte han själv heller, kan uttala känns inte riktigt lika genomtänkt. Jesus Christ Superstar var helt okej men inte mer. Ola Salo gjorde förstås en stabil insats. Framförallt som en plågad Jesus i andra akten. Hade Ola varit sjuk hade det nog blivit ramaskri. Har aldrig varit något stort The Ark fan. Deras musik är lite för pretentiös för min smak, säger jag som älskar Jocke Berg och Kent. Men sen första gången jag såg Ola live på en scen har jag hyst den största respekt för hans stjärnstatus. Morgan Alling som fått ganska mycket kritik i media tyckte jag gjorde bra ifrån sig. Scen där Jesus skickas till Herodes är föreställningens bästa. Sen vart jag helt fascinerad av Janne Åströms röst. Jösses vilket djup!!! Annars var det många som var ganska bleka.